fredag 2 december 2011

24 små paket


"Hur kommer det sig att det alltid blir så här?"
frågade jag H när vi sent i går kväll satt och (skittrötta)
 slog in paket till paketkalendern en dag för sent...
"Därför att man egentligen inte har tid och 
därför skjuter man det framför sig hela tiden..." svarade han.

Ja, kanske det.
Man har inte riktigt tid till allt man vill.
Men ändå vill jag göra min paketkalender till barnen.
Även om de är ganska stora nu...

Tills vidare ligger de bara här på bordet,
men de ska förstås hängas upp på 
kalendern så småningom.



Jag klamrar mig fast lite vid småbarnstiden,
trots att den är förbi med marginal.
I går morse stod jag och ropade till "småkillarna"
att julkalendern på tv:n började.
Ingen reaktion.

"Men skynda er ner då,
så får ni se!"
"Mmmm...vi kommer...snart...",
svarade E pliktskyldigast
(för att göra mamman glad, gissar jag.:-)

Jag, 5 minuter senare:
"Men...nu missar ni ju allt!
Kom ner nu då -
Den verkar jättebra!"
Ingen reaktion.

Hmmm...
Jag får kanske inse läget och
 se fram emot barnbarn
så småningom... 
Haha...:-)



Och med dessa gula foton
önskar jag er alla en riktigt skön
fredagskväll!

Kram!

5 kommentarer:

  1. Gula eller inte, så tycker jag dina bilder är väldigt fina och inspirerande!
    Jag skulle också velat ha en hel skål full av små paketer, ser så mysigt ut. Fast jag skulle nog ha velat öppna dem själv, en var dag fram till jul:))

    SvaraRadera
  2. Så mysigt med små paket! Det gjorde jag till barnen så länge de bodde hemma och det uppskattades. Men många andra saker ville de växa ifrån men det kommer tillbaka längre fram och särskilt när de får egna barn. Vissa saker växer man aldrig ifrån, vi vill gärna hålla kvar det barnsliga och fina. Dina grabbar vill vara tuffa nu och det är mycket de ska lära sig innan de tar tillvara det som känns enkelt och fint. Så klok jag låter!... hoppas du förstår vad jag menar (jag är ju farmor).
    Ha en fin kväll!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  3. Mysigt med alla paket, vi har faktiskt gått över till helgpaket, det blev lite lättare... Men adventskalendern i TV missar vi inte!
    För min del blev det förhör på tyska och fysik i förra veckan :)
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera
  4. Det är härligt att upprätthålla vissa traditioner även om barnen nu är äldre. Ser så mysigt ut med era små paket och det där med adventskalendern tycker jag är minst lika roligt som vuxen. Kommer säkert stå där själv om några år och ropa till mig barnen (utan någon direkt reaktion) och hamna ensam framför kalendern ;-)

    Får riktiga julkänslor av dina bilder trots regnvädret ute.

    Hälsar Åsa

    SvaraRadera
  5. Japp, det är samma här. Jag vill så gärna att mina killar ska glittra och tindra men det låter sig inte göras som förr i tiden.
    Vi satt och pratade om pepparkakshus för lite sen (som jag bakar varje år)
    - du behöver inte göra ett för min skull, sa Oscar. - inte för min skull heller sa Gustav. - Inte för min heller sa Anders.
    - NÄ Hä, då gör jag väl ett för min skull då!!! sa jag halvsurt.
    Jag har inte bestämt mig än om det blir något eller ej men när jag blir farmor en gång i tiden DÅ ska jag baka pepparkakshus och bli beundrad av mina barnbarn var så säker1

    Ha det bra i helgen stor kram från Monica

    SvaraRadera